17 januari
nu är det nästan precis två veckor sedan mardrömsnatten var. det var första gången jag trodde att jag skulle förlora min pappa. för att både få hjärtinfarkt och stroke på samma gång, det är tufft! men han har ett starkt hjärta, tack gode gud för det! dom här dagarna fram tills nu har i stort sett likadana ut. mamma har bott i min lägenhet inne i stan och vi har varit och hälsat på honom varje dag på sjukhuset. ibland har det blivit två gånger, både på för och eftermiddagen / kvällen. mitt liv har stått still. jag har varken velat eller orkat jobba, jag hade inte klarat av att gå runt och vara orolig, för det är precis det jag har varit. 24/7! och som sagt, nätterna har varit ett helvete! imorgon får vi förhoppningsvis reda på när han får åka hem.
